ACCUSATIO DE EXPILATA HEREDITATE
Petition from a woman accusing two neighbours of having seized some property
which had belonged to her mother and of which she was the heir
( February 8, AD 295 )
 

 
( V. Arangio-Ruiz, Fontes iuris Romani antejustiniani, III, Firenze, 1943, pp. 586-588, n. 186 ).
  

 
Latin translation
  

 
      Consulibus qui sunt. Aurelio Ammonio beneficiario praefecti Aegypti Aurelia Techosis Diodori filia ex matre Techosi, Parua Oasi quidem oriunda, in clara autem clarissimaque Oxyrhynchitarum urbe domicilium habens.
      Nec paruum periculum nec communis anxietas incumbit eis qui assidue furtis et rapinis alienarum rerum student. Ipsa autem, non neglegendam inuasionem et rapinam passa, te adeo, quae aduersus me incepta sunt attestans. Matrem meam Techosin suprascriptam, cum in morbum incidisset, pro mediocritate mea curaui eique inseruii, nec adimplens cessaui quae circa parentes liberos facere decet. Cum autem abhinc paucos dies uita mater defuncta sit, me filiam ab intestato legitimo iure heredem relinquens, omnia quae ad eius sepulturam pertinerent praestiti et quae in huiusmodi casibus moris sunt compleui. Et dum in hac calamitate sum nescio qua ratione uel unde moti Sotas quidem et Papontos, eiusdem domus habitatores in qua mater mea degerat, a uicinis meis raptores facti rerum ab ea relictarum atque maxima ex parte raptarum, ut ecce auri haud pauci, bonae supellectilis, uestium pretiosarum aliarumque rerum, omnia quidem perinde ac leges non essent expilauerunt, ad quem autem ferentes ignoro. Itaque, cum apud maiorem iudicem auxilium petitura sim, ut ipsi copiam sui faciant necessario hunc libellum offero, maleficium quidem attestans, petens autem ut cogantur hi homines satisdare iudicio se adfuturos ibique mansuros, huius uero libelli exemplum, cum iam ad maiorem confugiam, diligentia tua praefecturae transmittatur.
      Anno XI et anno X dominorum nostrorum Diocletiani et Maximiani Augustorum et anno III dominorum nostrorum Constantii et Maximiani nobilissimorum Caesarum, mense Mecheir XIV.
      Aurelia Techosis obtuli. Aurelius Agathodaemon scripsi pro ea litteras se ignorare dicente.
 

 
Greek text  (
Duke Data Bank of Documentary Papyri ).
  

 
r
ἐπὶ τῶν ὄντων ὑπάτων. | Αὐρηλίῳ Ἀμμωνίῳ β(ενε)φ(ικιαρίῳ) ἐπάρχο̣υ̣ Αἰγύπτου | παρὰ Αὐρηλίας Τεχώσιος Διοδώρ[ο]υ μητρὸς Τεχώσιος ἀπὸ τῆς Μικρᾶς | Ὀάσεως καταγεινομένης ἐν τῇ λαμπρᾷ καὶ λαμπροτάτῃ Ὀξυρυγχειτῶν | πόλι. οὐκ ὀλίγο̣ς κίνδυνος οὐδὲ ἡ τυχοῦσα ἐπιστρέφεια ἐπήρτηται | ἐκείνοις τοῖς εὐχερῶς συλήσει καὶ ἁρπαγαῖς τῶν ἀλλοτρίων ἑαυτοὺς | ἐπιδιδοῦσι. καὶ αὐτὴ γὰρ ἀνυπέρβλητον ἐ̣π̣ί̣θ̣ε̣σ̣ιν καὶ ἁρπαγὴν πά-|σχουσα πρόσειμι μαρτυρο[μέν]η τὰ εἴς με ἐπιχειρηθέντα. ἡ προ-|κειμένη μου μήτηρ Τεχῶσις νόσῳ κατα[β]λ̣[η]θεῖσα κατὰ τὴν ἐμαυτῆς | μετριότητα ταύτην ἐνοσοκόμησα καὶ ὑπηρέτησα καὶ οὐκ ἐ-|παυσάμην τὰ πρέποντα γείνεσθαι ὑπὸ τέκνων γονεῦσι ἀναπλη-|ροῦσα. ὥσπερ ταύτης πρὸ ὀλίγων τούτων ἡμερῶν τὸν βίον ἀναπαυ-|σαμένης ἀδιαθέτου ἐπ᾽ ἐμοὶ τῇ θυγατρὶ κληρονόμῳ κατὰ τοὺς νό-|μους, πάλιν τὰ πρὸς τὴν κηδίαν αὐτῆς παρέσχον καὶ τὰ καθήκον-|τα ἐπὶ τῷ θ̣[α]ν̣άτῳ ἐξετέλεσα. καὶ ὡς ἐμοῦ περὶ τὴν συμφορὰν οὔ-|σης οὐκ οἶδα τίνι λόγῳ ἢ πόθεν κεινηθέντες Σωτᾶς τις καὶ Πα-|ποντῶς καταμένοντες ἐν τῇ αὐτῇ οἰκίᾳ ἔνθα ἡ μήτηρ μου | ᾤκει ἐκ̣ γιτόνων μου ἐπιστάντες τοῖς καταλιφθεῖσι ὑπ᾽ αὐτῆς κεινου-|μένοις τε πλείστοις, χρυσῷ   οὐκ   ὀλίγῳ,   ἐνδομενείᾳ   τοιαύτῃ,   αἰσθῆ-|τι   πολυτειμοτάτῃ,   καὶ   ἄλλοις, ἅπαντα ὡς ἐν ἀνομία̣[ι]ς̣ ἀπεσύλη-|σαν, τίνι ἐπα̣γόμενοι οὐκ ἐπίσταμαι. καὶ ἵνα [ἐ]μ̣οῦ τὴν π̣ε̣ρ̣ὶ̣ τούτου ἐκ-|δικίαν αἰτεῖν μελλούσης παρὰ τῷ μείζονι οὗτοι ἐμφάνιαν ἑαυ-|τῶν ποιήσωνται ἀναγκαίως ἐπιδίδωμι τάδε τὰ βιβλία μαρτυρο-|μέ[ν]η μὲν τὸ ἐπιχείρημα ἀξιοῦσα δὲ τούτους ἐπαναγκασθῆναι | ἱκ̣[ανὰ] ἔνγραφα  παρασχεῖν  μονῆς  καὶ  ἐμφανείας,  ἐμοῦ  ἤδη  τὴν  | πρ[ὸς τὸν [μ]ίζονα φυγὴν ποιουμενη, τού[τ]ων δὲ τὰ ἴσα διὰ τῆς σῆς | ἐμ[μελεία]ς̣ ἀνυσθῆναι τῇ ἡγεμονίᾳ. ἔ[το]υς ια καὶ ἔτους ι | τῶ[ν κυρίω]ν ἡμῶν Διοκλητιανοῦ καὶ Μαξιμι[αν]οῦ Σεβαστῶ̣ν̣ καὶ ἔτους γ | τῶ[ν κυρίω]ν ἡμῶν Κωνσταντίου καὶ Μαξιμιανοῦ τῶν ἐπιφανεστάτων Καισ[άρων] Μεχεὶρ ιδ. | —— Αὐρ[ηλία Τε]χῶσις ἐπιδέδωκα.   Αὐρήλιος   Ἀγαθὸς   Δαίμων   Σερήνου | ἔγρ[αψα   ὑπ]ὲρ   αὐτῆς   φαμένης μὴ εἰδ[έ]ναι γράμμ[α]τα. |
v

(hand 2)   Τασαβῆς   τῷ   β(ε)ν(ε)φ(ικιαρίῳ) κατὰ τῶν τέκν[ων] αὐτῆς. | (hand 3) Πολυδεύκει ἀ̣π̣ὸ̣ τῆς | ..[.]..λ̣( ) | πά̣ρο̣ς ἔτο̣υς τούτου χρόνου.

 

 
►  Bibliography
 
 
Hunt, The Oxyrhynchus Papyri, VIII, London, 1911, n. 
1121 ; Mitteis, ZSS, 32, 1911, p. 344 ; Meyer, Griechische Papyri im Museum des Oberhessischen Geschichtsvereins zu Giessen, I, 3, Leipzig, 1912, p. 79 ; Steinwenter, Studien zum römischen Versäumnisverfahren, München, 1914, pp. 185 ss. ; Taubenschlag, Das Strafrecht im Rechte der Papyri, Leipzig-Berlin, 1916, pp. 113 ss. ; Glover, Economic and social position of women in Ptolemaic and Roman Egypt, Univ. of Wisconsin-Madison, 1918, p. 38 ; Schubart, Einführung in die papyruskunde, Berlin, 1918, pp. 204 and 217 ; Boyé, La denuntiatio introductive d'instance sous le principat, Bordeaux, 1922, pp. 77 ss. ; Byzantinische Zeitschrift, 30, 1930, p. 150 ; Moulton & Milligan, The vocabulary of the Greek Testament illustrated from the papyri and other non-literary sources, London, 1930, pp. 208, 344 and 416 ; Kübler ZSS, 53, 1933, p. 85 ; Winter, Life and Letters in the Papyri, Ann Arbor, 1933, pp. 110-111 ; Löfstedt, Vermischte studien zur lateinischen sprachkunde und syntax, Lund, 1936, p. 80 ; Arangio-Ruiz, FIRA III, Firenze, 1943, pp. 586-588, n. 186 ; Stein, Die Präfekten von Ägypten in der römischen Kaiserzeit, Bern, 1950, p. 171 ; Trenkner, Le style kai dans le récit attique oral, Assen, 1960, pp. 25 and 35 ; Lindsay, Daily life in Roman Egypt, London, 1963, p. 340 ; Daris, Documenti per la storia dell 'esercito romano in Egitto, Milano, 1964, p. 157 ; Boswinkel, van Groningen & Pestman, Antidoron Martino David : Oblatum. Miscellanea papyrologica (P. L. Bat. XVII), Leiden, 1968, p. 129 ; Westermann & Schiller, Apokrimata : Decisions of Septimus Severus on Legal Matters, Milano, 1973, p. 78 ; JJP, 19, 1983, p. 117 ; Coles et al., The Rendel Harris papyri of Woodbrooke College, Birmingham, II, Zutphen, 1985, p. 108 ; Gronewald, Maresch & Schäfer, Kölner Papyri (P. Köln V), Opladen, 1985, p. 287 ; Kutzner, Untersuchungen zur Stellung der Frau im römischen Oxyrhynchos, Frankfurt am Main, 1989, pp. 96, 103 and 149 ; Worp, ZPE, 84, 1990, pp. 44-46 ; Hoogendijk & van Minnen, Papyri, Ostraca, parchments and waxed tablets in the Leiden Papyrological Institute (P.L. Bat. 25), Leiden, 1991, p. 211 ; Halpern & Whitney Hobson, Law, politics and society in the ancient Mediterranean world, Sheffield, 1993, p. 208 ; Krause, Witwen und Waisen im Römischen Reich, II, Stuttgart, 1994, pp. 33, 41 and 120 / III, p. 197 ; Feissel & Gascou, JS, 1995, p. 105 ; Bagnall, Egypt in late antiquity, Princeton, 1996, pp. 188 and 203 ; Syrcou, APF, 42, 1996, p. 100 ; Zwiep, The ascension of the Messiah in Lukan christology, Leiden, 1997, p. 102 ; Hauken, Petition and Response : An epigraphic study of petitions to Roman Emperors (181-249), Bergen, 1998, pp. 265 and 295 ; Humbert, Mélanges de droit romain et d'histoire ancienne : Hommage à la mémoire de André Magdelain, Paris, 1998, p. 250 ; Stol & Vleeming, The care of the elderly in the ancient Near East, Leiden-Boston-Köln, 1998, pp. 236-237 ; Goldsworthy, Haynes & Adams, The Roman army as a community, Portsmouth, 1999, p. 28 ; Peachin, Tyche, 14, 1999, p. 224 ; Breytenbach & Welborn, Encounters with Hellenism, Leiden-Boston, 2004, p. 203 ; Crislip, From monastery to hospital : Christian monasticism & the transformation of health care in late antiquity, Ann Arbor, 2005, p. 166 ; Frösén et al., Proceedings of the 24. Congress of Papyrology (Helsinki, 2004), Helsinki, 2007, p. 867 ; Blumell, ZPE, 165, 2008, p. 186 ; Kreinecker, 2. Thessaloniker : Papyrologische Kommentare zum Neuen Testament, Göttingen, 2010, p. 160.
 
 
►  Source : Papyrus from Oxyrhynchus ( P. Oxy. VIII, 1121 ).