EPISTULAE OCTAVIANI CAESARIS DE SELEUCO NAUARCHA
   
Letters of Octavian on a grant of citizenship
   
( 41 and 30 BC )
 

    
S. Riccobono, Fontes iuris Romani antejustiniani, I, Firenze, 1941, pp. 308-315, n. 55 ).
 
~   Translated from the Greek by N. Festa and V. Arangio-Ruiz   ~
 

 
I.
      Anno . . . . mense Apellaeo . . . . Imperator Caesar, Diui Iuli filius, imperator quartum, consul iterum designatus tertium, Rhosensium sacrae et intemeratae et liberae (ciuitatis) magistratibus consilio populo salutem. (Si ualetis bene est) : ego autem cum exercitu ualeo. Quae infra scripta sunt, desumpta ex columna quae in Capitolio Romae exstat, ea uos oportet in publica apud uos acta collocare : mittite autem etiam horum exempla ad Tarsensium consilium et populum, Antiochensium consilium et populum, . . . . . . . consilium et populum ut excipiant. Valete.
II.
      (Caesar) imperator, triumuir rei publicae constituendae, secundum legem Munatiam et Aemiliam, ciuitatem et immunitatem omnium bonorum dedit in haec uerba :
      Quoniam SeleucusTheodoti Rhosensis commilitauit nobis in bellis . ., nobis imperantibus, multas et magnas pro nobis tulit aerumnas et pericula, nihil sibi parcens ad patientiam malorum, et omnem uoluntatem fidemque adhibuit in rebus publicis, suaque propria tempora saluti nostrae copulauit omnemque iacturam publicam populi Romani perpessus est, nobisque et praesentibus et absentibus utilis fuit ;
      1. Illi et parentibus, filiis nepotibusque eius, et uxori eius quae cum eo posthac (erit) ciuitatem et immunitatem bonorum ita damus, sicuti quibus optima lege optimoque iure ciues immunes sunt ; et militiae et publici muneris cuiuscumque uacatio esto.
      2. Ipse qui supra scriptus est et parentes, filii et nepotes eius, tribus Corneliae sunto (ibique suffragium ferre et censeri liceto) (?), et si absentes censeri uoluerint (uel etiam alicuius ciuitatis uel colon)iae Italicae esse uoluerint, (ita censeri . . . . placet).
      3. In quantum supra scriptus et uxor et parentes filii nepotesque eius, ante quam ciuis Romanus immunis esset, (immunitate aliqua in patria fruebatur ?), etiam postquam ciuis Romanus immunis factus est, si illa uti uelit, iure liceat uti, et sacerdotia . . . . honores indulgentias . . . . et bona habere frui, sicut quisquam lege optima optimoque iure habet fruitur.
ll. 33-52 (cap. 4-7) ualde lacunosae.
      8. Si quis illos accusare uelit uel crimen inferre uel iudicium in eos postulare litemque contestari (bonaque eorum uendere), de his rebus omnibus, siue domi propriis legibus, siue in liberis ciuitatibus, siue apud magistratus uel promagistratus nostros . . . . . . . . fieri iudicium uelint, horum optionem esse (placet) et ne quis aliter quam in his litteris scriptum est faciat neue de his iudicet . . . . . . sententiamue dicat ; si uero iudicium aliquod fiat aduersum has litteras, illud ratum non esse.
      9. Si quis autem huius supra scripti, parentum uxoris filiorum nepotumque (eius) nomen deferre et capitis praeiudicium facere (audeat, tum et referre) et legatos ad senatum nostrum et ad magistratus et promagistratus nostros peruenire et legatos mittere de propriis negotiis, (hominibus suprascriptis) potestatem esse placet. Quaecumque ciuitas et quicumque magistratus et quae secundum hoc edictum facienda sunt non faciat et aduersus haec faciat aut per occupationem cognoscat uel (iudicet ?) uel pigneret et dolo malo impediat quominus isti supra scripti honoribus et beneficiis decretis (frui possint), populo Romano nummorum sestertium XX milia dare debento, eiusque pecuniae cui uolet persecutio et exactio esto, siue in prouincia apud magistratus et promagistratus nostros, siue (in urbe) Roma persequi et exigere uelit ; et de istis pecuniis ei, qui sponsores idoneos praebuerit, (petitionem esse) placet. Haec suprascripta ut ita fiant magistratus et promagistratus nostri, quicumque in iurisdictione erunt, decernunto curamque agunto.
III.
Sequitur epistula secunda ( uu. 73-84 )
IV.
      Anno . . . . mense Apellaeo, die IX. Imperator Caesar diui filius, imperator sextum, consul quartum, Rhosensium sacrae et intemeratae et liberae ciuitatis magistratibus consilio populo salutem. Si ualetis, bene est ; ego autem cum exercitu ualeo. Seleucus, qui et uester est ciuis et nauarcha meus, cum in omnibus bellis commilitasset mihi, et multas demonstrationes et beneuolentiae et fidei et fortitudinis dedisset, ut conueniens erat commilitonibus nostris et fortiter agentibus in bellis, ornatus est indulgentiis et immunitate et ciuitate. Hunc igitur uobis commendo ; tales enim uiri etiam erga patrias suas beneuolentiam (nostram) promptiorem efficiunt ; me igitur reputantes omnia (pro uobis) possibilia propter Seleucum libentius facturum, fidentes de rebus quascumque uultis ad me mittite. Valete.
 

 
Greek text  ( IGLSyr, III, 1, n. 718 ).
  

 
I.
ἔτους . .ʹ, μηνὸς Ἀπελλαίου – – –. | [Αὐτοκρά]τωρ Καῖσαρ, θεοῦ Ἰουλίου υἱός, αὐτοκράτωρ τὸ τέταρτον, ὕπ[ατος] | [τὸ δεύτ]ερον καὶ τὸ τρίτον ἀποδεδειγμένος, Ῥωσέων τῆς ἱερᾶς καὶ ἀσύλου καὶ | [αὐτονόμ]ου ἄρχουσι, βουλῆι, δήμωι χαιρεῖν· καὶ αὐτὸς δὲ μετὰ τοῦ στρατεύματος | [ὑγίαινον· τ]ὰ ὑπογεγραμμένα ἐξελήφθη{ι} ἐκ στήλης ἐκ τοῦ ἐν Ῥώμηι Καπετωλίου | [ἄπερ ἀξιῶ] καταχωρίσαι εἰς τὰ παρ’ ὑμῖν δημόσια γράμματα· πέμψατε δὲ καὶ ἀντίγραφον | [αὐτῶν εἰς] Ταρσέων τὴν βουλὴν καὶ τὸν δῆμον, Ἀντιωχέων τὴν βουλὴν καὶ τὸν δῆμον, | [Σελευκέω(?)]ν τὴν βουλὴν καὶ τὸν δῆμον, ὅπως καταχωρίσωσιν. ἔρρωσθε.
II.
[Καῖσαρ(?)  α]ὐτοκράτωρ,  τριῶν  ἀνδρῶν  ἐπὶ  τῆς καταστάσεως τῶν δημοσίων πραγμά-|[των, κατὰ ν]όμον Μουνάτιον καὶ Αἰμίλιον πολειτείαν καὶ ἀνεισφορίαν πάντων τῶν | [ὑπαρχόντ]ων ἔδωκαν {ἔδωκεν} εἰς τούτους τοὺς λόγους. | [ἐπεὶ Σέλευ]κος Θεοδότου Ῥωσεὺς συνεστρατεύσατο ἡμεῖν ἐν τοῖς κατὰ   τὴν   | . . . . . . . .οις,   ὄντων   αὐτοκρατόρων  ἡμῶν,  πολλὰ  καὶ  μεγάλα  περὶ  ἡμῶν ἐκακοπά-|[θησεν ἐκιν]δύνευσέν τε, οὐδενὸς φεισάμενος τῶν πρὸς ὑπομονὴν δεινῶν, | [καὶ πᾶσαν] προαίρεσιν πίστιν τε παρέσχετο τοῖς δημοσίοις πράγμασιν, τούς τε | [ἰδίους καιρ]οὺς τῆι ἡμετέραι σωτη[ρίαι]   συνέζευξεν   πᾶσάν  τε  βλάβην  περὶ  τῶν  |  [δημοσίων  πρα]γμάτων  τοῦ  δήμ[ου  τ]ο[ῦ Ῥωμ]αίων ὑπέμεινε, παροῦσιν καὶ ἀποῦσιν | [ἡμεῖν χρη]στὸς ἐγένετο. | [αὐτῶι καὶ γ]ονεῦσι, τέκνοις ἐκγόνοις τε αὐτοῦ γυναικί τε τούτου ἥτις με-|[τ’ αὐτοῦ] ἔστ[αι – – – c.16 – – –] πολειτείαν καὶ ἀνεισφορίαν τῶν ὑπαρχόν-|[των δίδ]ομεν οὕτω[ς ὡς οἵτινες τῶ]ι ἀρίστωι νόμωι ἀρίστωι δὲ δικαίωι πολεῖται | [ἀνείσφο]ροί [εἰσιν, καὶ στρατείας λει]του[ργία]ς τε δημοσίας ἁπάσης πάρε-|[σις ἔστω]. | [αὐτὸς ὁ ἐπ]άνω γεγρ[αμμένος καὶ γονεῖς, τέκ]ν[α] ἔκγ[ο]νο[ί τε] αὐτοῦ φυλῆς Κορνηλίας ἔστωι | [καὶ(?)    ψῆφ]ός   τε   ἐ[ν]τ[α]ῦθα   [φερέσθω(?)   καὶ  – – –]   ἔστωι·   καὶ   ἐὰν   ἀπόντες   τει-|[μᾶσθαι θ]έλωσιν   . . α– – – – – –ιας    Ἰταλίας   εἶναι   θέλωσιν | . . . . . . οστειμο– – – – – – –|.      [καθόσον]   ὁ προγεγρ[α]μ[μένος καὶ γυνὴ καὶ γονεῖς τ]έκνα ἔ[κγονοί] τε αὐτοῦ πρὸ τοῦ πολείτης | [Ῥωμαῖο]ς ἀνείσφορος ε[ἶν]αι . . . . . . . . . . . καὶ πολεί[της Ῥω]μαῖος ἀνείσφορος γεγονὼς | [κατὰ τὸ(?)] δίκαιον ἐ̣ὰ̣ν   χ[ρῆ]σθ[αι(?)  θέληι . . . . . . . . . . . . τὰς]   ἱερωσ[ύνας . . . . . .]ις  τείμια φιλάνθρωπα | . . . . . τά τε ὑ[πάρχοντα(?) ἔχειν, καρπίζεσθαι καθάπερ τις τῶι ἀρίστωι νό]μωι ἀρίστωι τε δικαίωι ἔχει | [καρπίζεται].  | . . . . . του – – – – – – c.35 – – – – – –α.ο.οὔτε  χειρίστην  εἰσφ[ο]-|[ρῶν  δη]μοσιώ[νην τε] ιτ – – c.10 – – αυτ. . . . [ὑπ]οδοχῆς ἕνεκεν οὔτε | [παρα]χειμα[σίας – – – – – –]. | [Ἀσίαν(?)] καὶ Εὐρώπ̣η̣ν – – – – – – – λισ – – – – – – αὐτῶ[ι]  ἢ  αὐτὸς | [. . . . τ]έκνα, γυναῖκα [αὐ]τοῦ σ̣– – – – – – – – – – – μετὰ ταῦ-|[τα . . .]ήσηται   ἕως   ὁ  λε – – – – – – – – – – – – – –ο . .  πάσης  | . . . ἔστωι   | . . . . .ν   ἐπιγαμίαν ο– – – – – – – – – – – – – – – – οε̣ω̣νιον  . . . . . ιη χρημα – – – – – – – – – – – – – – – – –πωνικων | . . . . .ωνηεισ – – – – – – – – – – – – – – – – – – – αι ἐκπράττεσθαι| . . . . .νατε οὔτε – – – – – – – – – – – – – – – – – νόμωι Ἀτειλίωι | [καὶ νόμωι] Ἰουλί[ωι – – – – – – – –]οις [ἀ]ρέσκει ταῦτα πάντα | . . . . . παε – – – – – – – – – – – – – α. .ο. .ω  ἐπὶ  ἐπαρχείαι  λ. . .  | . . . . .νουμενεσ– – – – ελοσ – – – – ονε. .εροικ. .χιουτε |  . . . . α̣ς οὔτε [– – – Ῥωμαίων λαμβ[άν]ειν θέλου[σιν(?) . . . . . .] τ̣εγ̣ραρ. | [. . . λαμ]βάνεσθαι – – – c.20 – – – αὐτῶ[ι] εἰς πόλιν ἢ χώραν Ἀσίας καὶ Εὐρώπης ἐπαρχει-|[ῶν . . δη]μοσιώνην ου μ[– – – c.22 – – – ε]ἰσάγει ἢ ἐξάγηι τῆς ἰδίας χρεί[ας] ἕν[ε]κεν | [ἐκ πόλ]εως ἢ ἐκ χώ[ρας – – – – – –] ἐξάγηι ἔκ τε τῶν ἰδίων τῶν θρεμμάτων τε | [τῆς ἰδία]ς χρ[εί]ας [ἕ]νεκε[ν – – – c.15 – – –] τούτων τῶν πραγμάτων τέλος οὔτε πολιτείαν οὔ-|[τε δημοσι]ώνην παρ’ αὐτ[οῦ εἰσπράττειν]. | [ἐάν τις α]ὐτῶν κατηγορεῖν θέλ[ηι ἔγκλημά   τε    εἰσ(?)]άγειν    κριτήριόν   τε   κατ’   αὐτῶν   λαμβά-|[νειν   κρί]σιν   τε   συνίστασ[θαι – – – c.20 – – –]ειν, ἐπὶ τούτων τῶν πραγμάτων πάντων | [ἐάν τε ἐ]ν οἴκωι τοῖς ἰδίοις [νόμοις, ἐάν τε ἐν πόλεσιν] ἐλευθέραις, ἐάν τε πρὸς ἄρχοντας ἢ ἀν-|[τάρχοντα]ς ἡμετέρους [– – – c.20 – – – κρί]νεσθαι θέλωσιν,   αὐτῶν   τὴν   αἵρεσιν   εἶναι   |   . . . . . μήτε   τις   ἄλλω[ς   ἢ ἐν τ]ούτ[οις γεγραμμένον ἐστὶ ποιήσ(?)]ηι περί τε αὐτῶν κρίνη<ι> προσανε[ν]έγ-|[κας γνώ]μην τε εἰπῆι· [ἐὰν δὲ κριτήριόν τι περὶ αὐτῶν ὑπ]εναντίως τούτοι[ς γεί]νηται, τοῦτο κύριον | [μὴ εἶνα]ι. | [ἐὰν δέ τ]ις τούτου [τ]οῦ προγεγραμμένου,   γ[ονέ]ω[ν, γυναικός, τ]έκνων ἐκγόνων τε αὐτῶν ὄνομα δέξασθαι | [θελήσηι(?) πρό[κ]ριμά τε κεφαλῆς ποιήσ[ασθαι – – – c.17 – – –]ειν, π[ρ]εσβευτάς τε πρὸς τὴν [σύ]νκλητον | [τὴν ἡμετέ]ραν   [πρός] τε ἄρχοντας ἀντά[ρχοντάς τε τοὺς ἡμετέ]ρους παραγείνεσθ[αι πρ]εσβευτάς τε πέμ-|[πειν περὶ] τῶν ἰδίων πραγμάτω[ν τοῖς προγεγραμμένοις ἐξ]ουσίαν εἶναι [ἀρέ]σκει. ἥτις ἂν πολει-|[τεία ὅστις] τε ἄρχων ὅσα τ[ε κατὰ ταῦτα δεῖ, μὴ ποιήσηι ἢ ὑπενάντιον] τούτοις ποιήσηι ἢ ἐκ προαγωγῆς γνῶι | [ἢ . . . .]οίηι ἢ ἐνεχυράση<ι> δόλωι τε πο[ν]η[ρ]ῶ[ι κωλύση]ι ὧ<ι> ἔλασσον οὗτοι οἱ προγεγραμμένοι τοῖς  |  [φιλανθρώ]ποις  [τ]οῖς δεδογμένοις [χρῆσθαι δυνή]σονται, τῶι δήμωι τῶι Ῥωμαίων νόμων ση-|[στερτίω]ν δέκαμυρίαδας δοῦναι κατ[άδικοι ἔσ]τωσαν τούτου τε τοῦ χρήματος τῶι | [θελόντι(?) αἴ[τημ]α ἔκπραξίς τε ἔστω[ι ἐάν τε] ἐν τῆι ἐπαρχείαι παρὰ ἄρχουσιν ἀντάρχ[ου]-|[σίν τε ἡμε]τέροις ἐάν τε ἐν Ῥώμηι [πρ]ο<σ>α[ιτ]εῖν (?) ἐ[κ]πράσσειν τε θέληι περὶ δὲ τούτων   τῶν | [χρημάτω]ν ἐγγύας ἱκανῶ[ς δι]δομένωι [δικάζε]σθαι ἀρέσκει. ταῦτα τὰ προγεγραμμέ-|[να ὅπως οὕτ]ως γείνηται, ἄρχ[οντες ἀντάρχοντέ]ς τε ἡμέτεροι οἵτινες <ἂ>ν ἐκε<ῖ> ἐπὶ τῆς δί-|[κης κατα]σ<τ>ῶσιν ἑπικρειν[έτ]ω[σ]αν φροντιζέτωσάν τε.
III.
[ἔτους . . .ʹ], μηνὸς Δύστρου ιεʹ· Αὐτοκράτωρ Καῖσαρ, θεοῦ υἱός, αὐτοκράτωρ τὸ ἕκτον, ὕπατος | [τὸ τρί]τον, ἀποδεδειγμένος τὸ τέταρτον, Ῥωσέων τῆς ἱερᾶς καὶ ἀσύλου καὶ αὐτονόμου | [ἄρχουσι], βουλῆι, δήμωι χαίρειν · εἰ ἕρρωσθε, καλῶς ἂν ἔχοι καὶ αὐτὸς δὲ μετὰ τοῦ στρατεύ-|[ματος ὑγί]αινον · οἱ πεμφθέντες πρεσβευταὶ ὑφ’ ἡμῶν Σέλευκος ναύαρχος ἔμος, Ἡρᾶς Καλλι-|[. . . . .]έρως, Σύμμαχος, ἄνδρες ἀγαθοὶ, παρὰ δήμου ἀγαθοῦ, φίλου συμμάχου τε ἡμετέρου, | [ἀποδημήσ]αντες εἰς Ἔφεσον πρός με διελέχθησαν περὶ ὧν εἴχον τὰς ἐντολάς· ἐγὼ οὖν τοὺς | [ἄνδρας ἀπ]εδεξάμην εὑρῶν φιλοπατρίδας καὶ ἀγαθοὺς καὶ τὰς τιμὰς καὶ τὸν στέφανον δέδεγμαι, | [πειράσομ]αί τε ἐπὶ τοὺς τόπους ἐλθὼν ἀγαθοῦ τινὸς ὑμεῖν γείνεσθαι παραίτιος καὶ συντηρῆσαι | [τὰ φιλάνθ]ρωπα τῆι πόλει, καὶ ταῦτα ἥδειον διὰ Σέλευκον τὸν ναυαρχόν μου ποιήσω{ι} συνεστρατευμέ-|[νον μοι π]άντα τὸν   τοῦ   πολέμου   χρόνον   καὶ   διὰ   παντὸς   ἡριστευκότα   καὶ πᾶσαν ἀπόδειξιν εὐνοίας | [τε καὶ πίσ]τεως   παρεσχημένον,   ὃς   οὐδένα   καιρὸν   παρελέλοιπεν ἐντυγχάνων ὑπὲρ ὑμῶν καὶ πᾶ-|[σαν εἰσφ]ερόμενος σπουδὴν καὶ προθυμίαν ὑπὲρ τῶν ὑμεῖν συμφερόντων. ἔρρωσθε. |
IV.
[ἔτους . .ʹ, μ]ηνὸς Ἀπελλαίου θʹ· Αὐτοκράτωρ Καῖσαρ, θεοῦ υἱός, αὐτοκράτωρ τὸ ἕκτον, ὕπατος τὸ τέταρ-|[τον, Ῥωσέ]ων τῆς ἱερᾶς καὶ ἀσύλου καὶ αὐτονόμου ἄρχουσι, βουλῆι, δήμωι χαίρειν · εἰ ἔρρωσθε, καλῶς | ἂν ἔχοι· καὶ] αὐτὸς δὲ μετὰ τοῦ στρατεύματος ὑγίαινον. Σέλευκος ὁ καὶ ὑμέτερος πολεί-|[της  καὶ  ἔμ]ος  ναύαρχος  ἐμ πᾶσι τοῖς πολέμοις συνεστρατευσάμενός μοι καὶ π[ολλ]ὰς ἀπο-|[δείξεις κ]αὶ τῆς εὐνοίας καὶ τῆς πίστεως καὶ τῆς ἀνδρείας δεδωκώς, ὣς καθῆκο[ν ἦ]ν τοὺς | [συνστρατευ]σαμένους ἡμεῖν καὶ κατὰ πόλεμον ἀριστεύσαντας, κεκόσμηται φιλανθρώποις | [καὶ ἀνεισ]ορίαι καὶ πολειτείαι· τοῦτον οὖν ὑμεῖν συνίστημι· οἳ γὰρ τοιοῦτοι ἄνδρες καὶ τὴν πρὸς τὰς | [πατρίδας] εὐνοίαν προθυμοτέραν ποιοῦσιν· ὡς οὖν ἔμου πάντα δύνατα ποιήσοντος ὑμεῖν ἥδει-|ον διὰ Σέλ]ευκον, θαρροῦντες περὶ ὧν ἂν βούλησθε πρός με ἀποστέλλετε. ἔρρωσθε.
 

 
►  Bibliography
 
 

Roussel, Syria, 15, 1934, pp. 33-74, pl. IX-X ; Cumont, L'antiquité classique, 4, 1935, pp. 191-192 ; Goodfellow, Roman Citizenship, Lancaster, 1935, pp. 41 ss. and 90 ss. ; Arangio-Ruiz, SDHI, 2, 1936, pp. 497-498 and 515 ; CIL XVI (1936), p. 145, n. 11 ; Gallet, RHD, 16, 1937, pp. 387-425 ; de Visscher, CRAI, 1938, pp. 24-39 ; Guarducci, Rendiconti Pontif. Accad. Arch., 1938, pp. 53-59 ; Levi, Rivista di filologia, 16, 1938, pp. 113-128 ;
Arangio-Ruiz, SDHI, 5, 1939, pp. 552 ss. ; Schönbauer, APF, 13, 1939, pp. 177-209 ; de Visscher, Les édits d'Auguste découverts à Cyrène, Louvain-Paris, 1940, pp. 37, 65, 105 and 177 ; von Schwind, Zur Frage der Publikation im römischen Recht, München, 1940, pp. 175-177 ; Oliver, AJA, 45, 1941, pp. 537-539 ; Riccobono, FIRA, I, Firenze, 1941, pp. 308-315, n. 55 ; Robert & Robert, REG, 54, 1941, pp. 262-263 ; Rostovtzeff, Social and Economic History of the Hellenistic World, Oxford, 1941, pp. 1012, 1570 and 1581 ; Luzzatto, Epigrafia giuridica greca e romana, Milano, 1942, pp. 285-321 ; Schönbauer, ZSS, 62, 1942, pp. 267 ss. ; Wilhelm, Wiener Anzeiger, 80, 1943, pp. 2-10 ; de Visscher, AC, 13, 1944, pp. 11-35 / 14, 1946, pp. 29-59 ; Robert & Robert, REG, 59-60, 1946-47, pp. 55-56 ; de Visscher, Nouvelles études de droit romain public et privé, Milano, 1949, pp. 51-107 ; Wenger, Mél. de Visscher, Brussels, 1949, pp. 533-550 ; Jalabert & Mouterde, Inscriptions grecques et latines de la Syrie, III, 1, 1950, pp. 395-411, n. 718 ; Magie, Roman Rule in Asia Minor, II, Princeton, 1950, p. 1114, n. 10, and p. 1288, n. 31 ; Seyrig, Syria, 27, 1950, pp. 32-34 ; Lewis & Reinhold, Roman Civilization, I, New York, 1951, pp. 389-391, n. 152 ; Wenger, Die Quellen des römischen Recht, Wien, 1953, pp. 401-402 ; Ehrenberg & Jones, Documents Illustrating the Reigns of Augustus and Tiberius, Oxford, 1955, pp. 133-135, n. 301 ; Manganaro, Siculorum Gymnasium, 11, 1958, pp. 289-296 ; Robert & Robert, REG, 73, 1960, pp. 199-200 ; Bourne, Coleman-Norton & Johnson, Ancient Roman Statutes, Austin, 1961, pp. 110-111, n. 128 ; Malcovati, Imperatoris Caesaris Augusti Operum Fragmenta, Torino, 1962, pp. 32-38, LXI-LXIII ; Sherk, Roman Documents from the Greek East, Baltimore, 1969, pp. 294-307, n. 58 ; Sherwin-White, The Roman Citizenship, Oxford, 1972, pp. 296-299 ; Girard & Senn, Les lois des Romains, Napoli, 1977, pp. 352-365, n. 5 ; Sherk, Rome and the Greek East to the death of Augustus, Cambridge, 1984, pp. 106 ss., n. 86 ; Rhodes & Lewis, The decrees of the Greek states, Oxford, 1997, p. 458 ; Buraselis, Kos between Hellenism and Rome: studies on the political, institutional, and social history of Kos from ca. the middle second century B.C. until late Antiquity, Philadelphia, 2000, p. 27 ; Strothmann, Augustus - Vater der res publica : Zur Funktion der drei Begriffe restitutio - saeculum - pater patriae im augusteischen Principat, Stuttgart, 2000, p. 138 ; Phang, The Marriage of Roman Soldiers (13 BC-AD 235) : Law and Family in the Imperial Army, Leiden, 2001, p. 311 ; Erdkamp, The Grain Market in the Roman Empire : A Social, Political and Economic Study, Cambridge, 2005, p. 115 ; Raggi, Studi Ellenistici, 18, 2006, p. 24 ; Ferrary in Eilers, Diplomats and diplomacy in the Roman world, Leiden, 2009, p. 129 ; Whitmarsh, Local Knowledge and Microidentities in the Imperial Greek World, Cambridge, 2010, p. 42.

  
►  Source : Inscription on a pillar found at Rhosus, Turkey, in 1931.
 

 

Traduction française